Learning Designer, legitimerad lärare, certifierad normingenjör och föreläsare. Jag är en van föreläsare och har arbetat som lärare i 17 år. Jag är mycket intresserad av normer och hur de påverkar oss i vardagen och arbetslivet, och kompetensutvecklar genom föreläsningar och workshops om jämställdhet, inkludering, normer, utbildning och hbtq. Samtliga av mina koncept går att genomföra både fysiskt på plats och digitalt.
“Men för fan, Sara. Du lever lesbiskt, odlar kålrabbi och har höns, och nu har du satt solceller på taket också. Måste du vara så jävla pk, du får oss andra att framstå i dålig dager.” Detta sades en gång – med kärlek – av en kollega. Jag drar på mig PK-tröjan (en sådan har jag faktiskt!) och trasslar på ett lättsamt sätt ut härvan av normer kopplade till kön och sexuell läggning. 2017 gav jag en kortversion av denna föreläsning på Agila Sverige Love Diversity. En engelskspråkig version med interaktiva inslag utarbetades för Snow Software i oktober 2018. ”Jag hade äran att lyssna på Sara när hon föreläste på Agila Sverige Loves Diversity den 15 november 2017. Hennes titel var ”Måste du vara så jävla PK?” – Om normer och HBTQ och hon fick oss i publiken att skratta och få många aha-ögonblick. Saras föreläsning var tydlig och rolig att hänga med i när och på ett enkelt sätt förklarade CIS, HBTQ och normer. Jag rekommenderar er som vill bli en arbetsplats inkluderande för alla oavsett sexualitet eller könsuttryck att boka Sara!” (Åsa Gustafsson, futurista. Mångfaldskonsult och föreläsare)
Alla som satt med på biologilektionerna i grundskolan “vet” att det finns två kön. Men naturen är som den är och den gör som den vill - det vill säga kanske inte alls vad vi förväntar oss. Hur vårt biologiska kön uppstår är mer komplext än man kan tro - och det finns fler variationer än de man får höra om i grundskolans biologiundervisning. Sara Ihlman, som är normingenjör och har undervisat i biologi på högstadiet i 17 år, tar er på en fascinerande resa genom historien. Ur innehållet: Hur såg man på kön förr? Vad säger forskningen idag? Kromosomer, gener och hormoner - vad är grejen? Spelar allt det här egentligen någon roll för oss som jobbar inom förskola och skola?
Normer påverkar vilka som har störst möjligheter att bli lyssnad på, får tillgång till högre utbildning, fritidssysselsättningar, lägenhetskontrakt, arbete. I skolans värld påverkar normer och makt elevernas möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Att undersöka och ifrågasätta begränsande normer ligger i linje med den demokratiska värdegrunden som är utgångspunkt för all verksamhet i skolan. Normkritiska perspektiv kan användas för att få syn på och förändra de normerna som gör att vissa grupper får fördelar och andra utsätts för diskriminering och osynliggörande. Med normkritiska perspektiv kan vi också få syn på var vi själva befinner oss i maktstrukturerna. Det normkritiska perspektivet kan vara ett sätt - av flera - att få syn på uttryck för normer och maktstrukturer i vår vardag som vi kanske inte sett förut. Det är det första steget mot att utmana och förändra dem.
Stereotyper och bias påverkar oss lärare, vare sig vi vill eller inte. Våra hjärnor gillar att fuska, och tar hela tiden mentala genvägar för att spara energi. Det är helt enkelt så vi fungerar. Utan det skulle vi ha svårt att hantera omvärlden. Hjärnan är extra förtjust i de här genvägarna när den överhopas av information eller behöver hantera information som inte är komplett. Problemet med dem är att de förvränger verkligheten och hindrar oss från att se klart. Stereotyper är ett exempel på det. Ibland baseras de här mentala genvägarna inte på stereotyper, utan på våra begränsade personliga erfarenheter, kulturella normer och värderingar och mänskligt beteende. De här mentala genvägarna kan fungera utmärkt när man ska fatta snabba beslut som inte är så viktiga. Men om de får påverka viktigare saker, till exempel vid bedömning och betygsättning, kommunikation, utvecklingssamtal eller hur skolans resurser ska fördelas, kan det få negativa konsekvenser för både verksamheten och för enskilda individer. Genom att vara medveten om dina bias och hur de kan påverka dig kan du överlista din egen hjärna och minska den effekt dessa genvägar har på dina beslut. Ur innehållet: Vad är bias? Vilka bias kan påverka oss i till exempel mötet med elever, föräldrar eller vid betygsättning? Hur kan du minska risken att låta dem påverka de beslut du tar? Normingenjören, pedagogen och utbildningsproducenten Sara Ihlman visar med konkreta exempel hur vår hjärna försöker lura oss att ta den enkla vägen, och vad vi kan göra för att minska risken att gå på det.
Våra hjärnor gillar att fuska, och tar hela tiden mentala genvägar för att spara energi. Det är helt enkelt så vi fungerar. Utan det skulle vi ha svårt att hantera omvärlden. Hjärnan är extra förtjust i de här genvägarna när den överhopas av information eller behöver hantera information som inte är komplett. Problemet med dem är att de förvränger verkligheten och hindrar oss från att se klart. Stereotyper är ett exempel på det. Ibland baseras de här mentala genvägarna inte på stereotyper, utan på våra begränsade personliga erfarenheter, kulturella värderingar och mänskligt beteende. De här mentala genvägarna kan fungera utmärkt när man ska fatta snabba beslut som inte är så viktiga. Men om de får påverka viktigare saker, till exempel vid rekrytering, kommunikation, kundmöten eller hur resurser ska fördelas, kan det få negativa konsekvenser för både verksamheten och för enskilda individer. Genom att vara medveten om dina bias och hur de kan påverka dig kan du överlista din egen hjärna och minska den effekt dessa genvägar har på dina beslut. Ur innehållet: Vad är bias? Vilka bias kan påverka oss i till exempel rekrytering eller möte med kunder? Hur kan du minska risken att låta dem påverka de beslut du tar? Normingenjören, pedagogen och utbildningsproducenten Sara Ihlman visar med konkreta exempel hur vår hjärna försöker lura oss att ta den enkla vägen, och vad vi kan göra för att minska risken att gå på det.
