KBT Terapeut & Föreläsare
“Prevention is better than cure” (Desiderius Erasmus) Hur mäter ni elevernas nivå av psykisk hälsa? Hur arbetar ni med prevention avseende psykisk ohälsa på er skola? Vi lever i en tid där allt fler unga drabbas av psykisk måendesvikt och där stress, ångest och nedstämdhet idag står för den största enskilda delen av sjukdomsbördan för individer i de yngre åldersgrupperna. När dessa rader skrivs ser vi inga tecken på en ljusning avseende denna negativa trend, snarare tornar det upp sig fler mörka moln på himlen och stormvarningar avseende vårt psykiska mående hörs nästan varje dag i media. Fenomenet är på inga sätt svenskt. Faktum är att WHO under en längre tid larmat om utvecklingen och redovisar siffror som pekar på att exempelvis diagnosen depression hos barn och unga på många håll i världen har en närmast exponentiell ökningstakt. Parallellt med denna utveckling så har vi under samma period haft en stark ekonomisk tillväxt, vilket får en att ställa sig frågan hur vi kan må så dåligt när vi har det så bra? Teorierna som forskarvärlden presenterar är lika många som antalet forskare och rör sig från ökande prestationskrav över förändrade sociala mönster till användandet av smartphones. Kanske är det så att vi ställer oss en fundamentalt felaktig fråga eftersom ingen verkar vara kapabel att hitta en röd tråd i de svar som ges? Kanske borde vi inte fråga oss varför lidandet ökat hos barn och unga utan istället söka efter källan till frånvaron av välmående? Psykisk ohälsa och psykisk hälsa är nämligen inte fram och baksida av samma mynt. Frånvaron av symptom på psykisk ohälsa ger inte automatiskt en god psykisk hälsa. Det är inte ens samma system i hjärnan som ligger bakom psykiskt lidande som psykiskt välmående, och ändå betraktar vi psykisk hälsa som en linjär motpol till psykisk ohälsa. Den kliniska psykologin har sedan andra världskriget utvecklat många effektiva behandlingsmetoder för symptomlindring parallellt med att vi under samma period fått tillgång till allt effektivare psykofarmaka. Trots dessa stora landvinningar försämras ändå vårt psykiska mående år efter år. Märkligt, eller hur? Den här workshopen/föreläsningen är ett försök till att göra just detta. Nämligen att på ett pedagogiskt sätt tillämpa den forskning som återfinns inom såväl psykologin som inom neurovetenskapen och som har ett fokus på ungas välmående och psykisk hälsa samt att ge dig som arbetar i skolans värld råd och tips om hur man kan föra in mental friskvård på schemat. Syftet med detta är att jag vill bidra till att flytta fokuset från psykisk ohälsa till psykisk hälsa. Preventiva insatser är sannolikt det enda som förmår bryta den negativa trenden avseende vårt psykiska mående. Det är dags att flytta fokus från behandling till hälsofrämjande åtgärder.
