Tomas Lönn

Sverige rankas som ett av jordens mest välmående länder. Ändå finns här många ungdomar som far illa, som känner sig nedstämda, deprimerade, ångestfyllda och stressade. När forskare tittat närmare på ungdomars psykiska besvär har man funnit att deras psykologiskt välmående, det vi kallar för psykisk hälsa ligger på en mycket låg nivå, även om de ej har symptom på psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa och psykisk hälsa är nämligen inte fram och baksida av samma mynt. Frånvaron av symptom på psykisk ohälsa ger inte automatiskt en god psykisk hälsa. Det är inte ens samma system i hjärnan som ligger bakom psykiskt lidande som psykiskt välmående, och ändå betraktar vi psykisk hälsa som en linjär motpol till psykisk ohälsa. Den kliniska psykologin har sedan andra världskriget utvecklat många effektiva behandlingsmetoder för symptomlindring parallellt med att vi under samma period fått tillgång till allt effektivare psykofarmaka. Trots dessa stora landvinningar försämras ändå ungdomars psykiska mående år efter år. Märkligt, eller hur? Men tänk om det nu inte är närvaron av lidande som orsakar problemen utan som många forskare i stället pekar på, nämligen frånvaron av psykologiskt välmående? Om så är fallet har vare sig den kliniska psykologin eller farmakologin idag ett svar på hur vi ska kunna bryta den negativa trenden med alltmer frekvent måendesvikt hos den yngre generationen. Då måste vi vända oss till andra forskningsdomäner för att finna de insatser som har största effekt avseende att stärka den psykiska hälsan. Positiv psykologi är ett snabbt växande vetenskapligt område som studerar positiva medvetandetillstånd såsom lycka och subjektivt välbefinnande. Eller the science of wellbeing and happiness som området kallas på engelska. Forskningen fokuserar på hälsofrämjande faktorer i stället för det som hittills varit vanligast inom psykologin, nämligen faktorer som orsakar ohälsa. I den här kursen får du en gedigen kunskap om positiv psykologi samt insikter om hur du kan applicera denna kunskap på ungdomar i gymnasieskolan genom hälsofrämjande arbete.

The Mental Health First Aid Training and Research program (MHFA®), som på svenska fått namnet Första hjälpen till psykisk hälsa, utformades år 2000 av professor Antony Jorm vid University of Melbourne. Under följande år har programmet utvecklats och utvärderats vetenskapligt och används nu i 15 länder runt om i världen. Målsättningen med programmet Första hjälpen till psykisk hälsa är att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Man kan, genom ett antal enkla åtgärder i en akut situation, förhindra att tillståndet förvärras eller förbättra möjligheterna till tillfrisknande. Första hjälpen till psykisk hälsa ges till den person som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, innan han eller hon kan få professionell behandling. Kursen lär ut hur man lyssnar utan att värdera, hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp och att uppmuntra användandet av olika självhjälpsstrategier. Programmet har en hög vetenskaplig evidens och har skapats av forskare och expertis på området. Våra instruktörer är utbildade vid Karolinska Institutet i Stockholm som är ansvariga för MHFA i Sverige.

“Prevention is better than cure” (Desiderius Erasmus) Hur mäter ni elevernas nivå av psykisk hälsa? Hur arbetar ni med prevention avseende psykisk ohälsa på er skola? Vi lever i en tid där allt fler unga drabbas av psykisk måendesvikt och där stress, ångest och nedstämdhet idag står för den största enskilda delen av sjukdomsbördan för individer i de yngre åldersgrupperna. När dessa rader skrivs ser vi inga tecken på en ljusning avseende denna negativa trend, snarare tornar det upp sig fler mörka moln på himlen och stormvarningar avseende vårt psykiska mående hörs nästan varje dag i media. Fenomenet är på inga sätt svenskt. Faktum är att WHO under en längre tid larmat om utvecklingen och redovisar siffror som pekar på att exempelvis diagnosen depression hos barn och unga på många håll i världen har en närmast exponentiell ökningstakt. Parallellt med denna utveckling så har vi under samma period haft en stark ekonomisk tillväxt, vilket får en att ställa sig frågan hur vi kan må så dåligt när vi har det så bra? Teorierna som forskarvärlden presenterar är lika många som antalet forskare och rör sig från ökande prestationskrav över förändrade sociala mönster till användandet av smartphones. Kanske är det så att vi ställer oss en fundamentalt felaktig fråga eftersom ingen verkar vara kapabel att hitta en röd tråd i de svar som ges? Kanske borde vi inte fråga oss varför lidandet ökat hos barn och unga utan istället söka efter källan till frånvaron av välmående? Psykisk ohälsa och psykisk hälsa är nämligen inte fram och baksida av samma mynt. Frånvaron av symptom på psykisk ohälsa ger inte automatiskt en god psykisk hälsa. Det är inte ens samma system i hjärnan som ligger bakom psykiskt lidande som psykiskt välmående, och ändå betraktar vi psykisk hälsa som en linjär motpol till psykisk ohälsa. Den kliniska psykologin har sedan andra världskriget utvecklat många effektiva behandlingsmetoder för symptomlindring parallellt med att vi under samma period fått tillgång till allt effektivare psykofarmaka. Trots dessa stora landvinningar försämras ändå vårt psykiska mående år efter år. Märkligt, eller hur? Den här workshopen/föreläsningen är ett försök till att göra just detta. Nämligen att på ett pedagogiskt sätt tillämpa den forskning som återfinns inom såväl psykologin som inom neurovetenskapen och som har ett fokus på ungas välmående och psykisk hälsa samt att ge dig som arbetar i skolans värld råd och tips om hur man kan föra in mental friskvård på schemat. Syftet med detta är att jag vill bidra till att flytta fokuset från psykisk ohälsa till psykisk hälsa. Preventiva insatser är sannolikt det enda som förmår bryta den negativa trenden avseende vårt psykiska mående. Det är dags att flytta fokus från behandling till hälsofrämjande åtgärder.

Världshälsoorganisationen WHO beskriver hälsa i allmänhet som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och alltså inte en direkt motsats till ohälsa (WHO, 2001). Hälsa enligt WHO betyder inte frånvaron av det som får oss att må dåligt utan istället närvaron av det som får oss att må bra. Av detta kan man dra slutsatsen att psykisk hälsa är en del av den allmänna hälsan, att psykisk hälsa är mer än frånvaro av sjukdom och att psykisk hälsa direkt kan sammankopplas med fysisk hälsa. Psykisk ohälsa och psykisk hälsa är nämligen inte fram och baksida av samma mynt. Frånvaron av symptom på psykisk ohälsa ger inte automatiskt en god psykisk hälsa. Det är inte ens samma system i hjärnan som ligger bakom psykiskt lidande som psykiskt välmående, och ändå betraktar vi psykisk hälsa som en linjär motpol till psykisk ohälsa. Den kliniska psykologin har sedan andra världskriget utvecklat många effektiva behandlingsmetoder för symptomlindring parallellt med att vi under samma period fått tillgång till allt effektivare psykofarmaka. Trots dessa stora landvinningar försämras ändå vårt psykiska mående år efter år. Märkligt, eller hur? Men tänk om det nu inte är närvaron av lidande som orsakar problemen utan i stället frånvaron av välmående? Om så är fallet har vare sig den kliniska psykologin eller farmakologin idag ett svar på hur vi ska kunna bryta den negativa trenden med alltmer frekvent måendesvikt hos befolkningen. Då måste vi vända oss till andra forskningsdomäner för att finna de insatser som har största effekt avseende att stärka den psykiska hälsan. Positiv psykologi är ett snabbt växande vetenskapligt område som studerar positiva medvetandetillstånd såsom lycka och subjektivt välbefinnande. Eller the science of wellbeing and happiness som området kallas på engelska. Forskningen fokuserar på hälsofrämjande faktorer i stället för det som hittills varit vanligast inom psykologin, nämligen faktorer som orsakar ohälsa. Martin Seligman är en tongivande amerikansk professor i psykologi som kan sägas vara en av förgrundsfigurerna och grundarna av denna vetenskapliga disciplin. Professor Seligman har genom åren forskat om skiftande ämnen såsom depression, inlärd hjälplöshet, optimism och gränserna för vad en människa kan förändra. Under de senaste 30 åren har hans fokus legat på vad som numera kallas för Positiv Psykologi. I grova drag kan man säga att positiv psykologi handlar om de faktorer som påverkar människans välbefinnande och lycka. I den här kursen får du en gedigen kunskap om positiv psykologi samt insikter om hur du kan applicera denna kunskap för att hjälpa andra genom hälsofrämjande arbete.

Money can not buy you happiness är ett lite slitet uttryck, men stämmer det verkligen. Bara delvis om man får tro en stor forskningsstudie från Cambridge University som visar på att svaret på frågan beror på vad man gör med sina slantar. De som medvetet väljer att köpa "fri tid" för pengarna uppvisar en markant högre grad av psykisk hälsa och psykologiskt välmående än de som väljer att köpa materiella ting för motsvarande summor. I den här föreläsningen tar vi del av aktuell forskning som visar på att just fri tid har en potential att skapa lycka hos oss samt ger dig som deltagare inte bara en teoretisk kunskap om vad som gör oss lyckliga utan du får även möjlighet att testa några övningar direkt efter föreläsningen vilka syftar till att frigöra tid från sådant du finner mindre meningsfullt till aktiviteter som ger dig glädje, mening och som bidrar till ditt välmående.

Styrkebaserat arbete är ett omfattande utbildningspaket i modulform som tar dig till nästa nivå i dina ambitioner att hjälpa andra med att öka graden av psykologiskt välmående. Med den här utbildningen i din kunskapsarsenal hjälper du dina klienter att uppnå sin unika potential; att fokusera på det som ger energi och som får dem att känna sig autentiska. Få tillgång till de senaste vetenskapliga rönen om styrkebaserat arbete samt vårt batteri av praktiska verktyg som du behöver för att upptäcka och utveckla dina klienters styrkor på ett sätt som främjar optimal funktion och hälsa. När du köper denna utbildning får du automatiskt rättigheterna att använda allt material under ditt eget varumärke. Innehållet utökar din verktygslåda och sätter extra spets på ditt erbjudande till klienterna. Om du brinner för att utveckla dig själv och att hjälpa andra utnyttja sina personliga styrkor är Styrkebaserat arbete något för dig.

Resiliens i praktiken är ett utbildningsprogram på distans som tar dig till nästa nivå i dina ambitioner att hjälpa andra med att öka graden av psykologisk motståndskraft och på så sätt minska risken för psykisk ohälsa under perioder av motgångar, kriser, stress och press. Förutom kunskap och evidensbaserade metodik innehåller den här utbildningen också allt det material du behöver för att själv kunna leverera egna högkvalitativa föreläsningar och workshops på temat resiliens till dina klienter/patienter eller medarbetare. Om du brinner för att hjälpa andra att hantera livets utmaningar på ett mer motståndskraftigt sätt är det här rätt utbildning för dig. Detta för att du inte bara kommer att behärska de sex viktigaste byggstenarna i psykologisk motståndskraft, utan du kommer också att lära dig att på ett pedagogiskt sätt förklara och implementera dessa byggstenar i ditt coachande arbete. Allt material du behöver för att kunna använda dig av teoribildningen bakom begreppet resiliens på ett evidensbaserat sätt står till ditt förfogande.

Vad är psykisk hälsa? Vad händer i hjärnan när vi mår bra? Vad kan vi göra för att stärka det psykiska immunförsvaret? Hur kan vi leva ett liv som förebygger psykisk ohälsa/stressrelaterad ohälsa? I den här föreläsningen får du både kunskap och insikter om hur du genom evidensbaserade konkreta övningar kan öka ditt välmående och samtidigt minska risken för att drabbas av psykisk ohälsa längre fram under perioder av stress, press, kriser och motgångar. Föreläsningen passar utmärkt på hälsofrämjande personalkonferenser där fokus ligger på att stärka medarbetarnas engagemang och välmående.